Snabb Kontakt
¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤
Här i Järfälla var den första katolska närvaron efter reformationen den kommunitet av S:ta Elisabetsystrar som etablerades i Stäket. Där hade de ett semesterhus sedan 1944. Grannhuset med bostäder åt systrarna och möjlighet till reträttverksamhet köptes 1950. Här bodde också den gamle, smått legendariske kyrkoherden Richard Wehner (+1982). Systrarnas kapell invigdes 1954. Söndagsmässorna blev en samlingspunkt för många katoliker från Järfälla, Upplands Bro och Upplands Väsby. När sprängningarna för den nya järnvägen började lämnade systrarna Stäket (1999). Huset användes som S:t Sigfrids prästseminarium 2001-sommaren 2008.
S:ta Eugenia, Sveriges äldsta katolska församling efter reformationen, hade ansvar för Stockholms nordvästra förorter. Pater Hans Krabbe brukade åka dit för att en gång i månaden fira mässa. Detta utökades, särskilt när eldsjälen Fritz Schmelz samlade sudettyska landsmän i Kallhäll och tog med dem till gudstjänsterna i Stäkets kapell. Dessutom genomfördes själavård och kristendomsundervisning i olika hem. En mer öppen katolsk verksamhet i Järfälla, med barn-, ungdoms- och studiearbete kom igång i början av 1970-talet. 1974 bildades S:ta Eugenia Katolska ungdomsförening i Järfälla. 2003 förnyades gruppen och valde namnet TRUK, Trefaldighetskyrkans Unga Katoliker. Enligt en presentation från starten skulle Katolska ungdomsföreningen sammanföra svenska barn med invandrarbarn och integrera den svenska miljön och den katolska traditionen. Man träffades regelbundet för kristendomsundervisning, ordnade läger och bedrev ledarutbildning.
Barnens föräldrar utgjorde flertalet i en studiegrupp, ´Järfällagruppen´, som utvidgades och som så småningom kom att utgöra kärnan i det som blev kapellförsamlingen. Studiecirklar och akademiska kurser genomfördes. Gruppen träffades i hemmen innan samlingslokal anskaffades.
Planer på en mer permanent verksamhet för alla katoliker i Järfälla, Kungsängen, Bålsta och Bro växte så småningom fram. På våren 1987 hemställde gruppen av katoliker om att få låna församlingssalen i Jakobsbergs kyrkcentrum för att samla Järfällas katoliker. En första mässa hölls den 10 maj 1987. Därvid uttalades ett starkt önskemål om regelbundna mässor i Järfälla. Mot bakgrund av en ny ´decentraliserad´ församlingsstrategi fick vi stöd av S:ta Eugenia.
Åt pater Peter Fresman anförtroddes uppdraget att vara distriktspräst med start under hösten 1987. En generalmönstring av alla katoliker inom distriktet skedde och inbjudan till dessa gjordes. Regelbundna mässor firades i Maria kyrka i Jakobsberg och S:t Lukas kyrka i Kallhäll, som Svenska kyrkans församling generöst upplåtit. Lokal hyrdes på Vasavägen 108 och en kapellförsamling växte fram som fick namnet: Katolska Heliga Trefaldighets Kapellförsamling.
Planer på en mer permanent verksamhet för alla katoliker i Järfälla, Kungsängen, Bålsta och Bro växte så småningom fram. På våren 1987 hemställde gruppen av katoliker om att få låna församlingssalen i Jakobsbergs kyrkcentrum för att samla Järfällas katoliker. En första mässa hölls den 10 maj 1987. Därvid uttalades ett starkt önskemål om regelbundna mässor i Järfälla. Mot bakgrund av en ny ´decentraliserad´ församlingsstrategi fick vi stöd av S:ta Eugenia.
Åt pater Peter Fresman anförtroddes uppdraget att vara distriktspräst med start under hösten 1987. En generalmönstring av alla katoliker inom distriktet skedde och inbjudan till dessa gjordes. Regelbundna mässor firades i Maria kyrka i Jakobsberg och S:t Lukas kyrka i Kallhäll, som Svenska kyrkans församling generöst upplåtit. Lokal hyrdes på Vasavägen 108 och en kapellförsamling växte fram som fick namnet: Katolska Heliga Trefaldighets Kapellförsamling.
Frågan om en permanent egen kyrka och församlingsgård aktualiserades. Erbjudandet om att få köpa Viksjö vandringskyrka från Svenska kyrkan lämnades till biskop Brandenburg. Han tillrådde dock att i stället bygga en ny kyrka, anpassad för verksamhetens behov.
Många olika tomtalternativ studerades, tills man kunde köpa nuvarande tomt på Järfällavägen 150, invid järnvägen nära nordvästra industriområdet. 1994 fick Illes Arkitektbyrå i Uppsala uppdraget att bygga kyrkan. Ekonomiska och praktiska realiteter medförde att projektet fick omarbetas och bantas i flera omgångar. Första-spadtags-ceremonin för Heliga Trefaldighets kyrka hölls söndagen den 27 september 1998. Kyrkan stod färdig och invigdes av biskop Anders Arborelius den 2 oktober 1999.
Samme biskop upprättade den självständiga församlingen på Heliga Trefaldighetsafton, den 14 juni 2003. Kyrkoherde under de första självständiga åren som församling var pater Klaus Dietz SJ. Han efterträddes av f. Simon-Petrus Semaan som var kyrkoherde 2005 – 2007, sedan av pater Fredrik Emanuelson OMI 2007 – 2009.
Många olika tomtalternativ studerades, tills man kunde köpa nuvarande tomt på Järfällavägen 150, invid järnvägen nära nordvästra industriområdet. 1994 fick Illes Arkitektbyrå i Uppsala uppdraget att bygga kyrkan. Ekonomiska och praktiska realiteter medförde att projektet fick omarbetas och bantas i flera omgångar. Första-spadtags-ceremonin för Heliga Trefaldighets kyrka hölls söndagen den 27 september 1998. Kyrkan stod färdig och invigdes av biskop Anders Arborelius den 2 oktober 1999.
Samme biskop upprättade den självständiga församlingen på Heliga Trefaldighetsafton, den 14 juni 2003. Kyrkoherde under de första självständiga åren som församling var pater Klaus Dietz SJ. Han efterträddes av f. Simon-Petrus Semaan som var kyrkoherde 2005 – 2007, sedan av pater Fredrik Emanuelson OMI 2007 – 2009.
Heliga Trefaldighets församling omfattar ca 2230 katoliker inom kommunerna Järfälla, Upplands Bro och Håbo. Utöver dessa registrerade katoliker bor säkert många fler i detta område. Såsom i stiftet i allmänhet kommer en stor del av medlemmarna från 60-70 nationer. Gudstjänster sker därför inte bara på svenska, utan också på polska och indiska.
Kyrkoherde är sedan januari 2010 f. Benoy Jose MST. Här finns också en ständig diakon, Pancho Chin A Loi, som vigdes för sin tjänst 2004, samt en anställd kyrkomusiker, CECILIA VEENKER TANG och en SEKRETERARE ANNA-KATARINA SCHATZL.
Från och med 2010 fördelades uppgifterna kyrkorådet i ett pastoralråd och ett ekonomiråd. Dessa råd är medansvariga för församlingens verksamhet, ekonomi och förvaltning.. Överhuvud taget är lekmännens engagemang mycket stort i församlingen.
Mässa firas varje lördag och söndag kl 11.00 dit alla är varmt välkomna, likaså till veckomässor på onsdagar kl 18.00. Första fredagen i månaden firas mässa kl.18.00 med sakramentsandakt.
Varannan vecka samlas åttiotals skolbarn till trosundervisningen i samband med söndagsmässan. Bönegruppen samlas under ledning av Diakon Pancho efter onsdags mässa. Församling har en Karitas grupp under ledning av Anna och en skautgrupp ubnder ledning av Björn
Kyrkoherde är sedan januari 2010 f. Benoy Jose MST. Här finns också en ständig diakon, Pancho Chin A Loi, som vigdes för sin tjänst 2004, samt en anställd kyrkomusiker, CECILIA VEENKER TANG och en SEKRETERARE ANNA-KATARINA SCHATZL.
Från och med 2010 fördelades uppgifterna kyrkorådet i ett pastoralråd och ett ekonomiråd. Dessa råd är medansvariga för församlingens verksamhet, ekonomi och förvaltning.. Överhuvud taget är lekmännens engagemang mycket stort i församlingen.
Mässa firas varje lördag och söndag kl 11.00 dit alla är varmt välkomna, likaså till veckomässor på onsdagar kl 18.00. Första fredagen i månaden firas mässa kl.18.00 med sakramentsandakt.
Varannan vecka samlas åttiotals skolbarn till trosundervisningen i samband med söndagsmässan. Bönegruppen samlas under ledning av Diakon Pancho efter onsdags mässa. Församling har en Karitas grupp under ledning av Anna och en skautgrupp ubnder ledning av Björn